tisdag, december 30, 2008

Min käre far

Välkommen till FamiljeBloggen

Vi såg Sagan om de två tornen och Sagan om kungens återkoms igår. Varje gång jag ser dem blir jag väldigt känslogmässig och speciellt i slutet rinner tårarna hejdlöst. Sånt är väldigt svårt för faderskapet att hantera, så också igår.

Där sitter jag, Frodo har rest iväg med båten till väst, Sam har kommit hem till sin familj igen, jag gråter, och pappa, han måste prata och skämta h.e.l.a. tiden. Trots att jag flera gånger ber honom att vara tyst.

Vad är det med den här föräldragenerationen egentliten, och då framförallt männen. Varför måste de skämta bort känslomässiga stunder så där?

3 kommentarer:

PGW sa...

För att de där filmerna inte är bra? ;-)

Vonkis sa...

PGW
Mäh!!! Det var det värstaste!!!

Men min käre fader är så där annars också, blir det för känslosamt ska det genast skämtas.

Marianne sa...

De är handikappade, de där männen (på fler än ett sätt, du vet vad jag menar). Vi får ta det som ett tjutande och starkt blinkande varningstecken.


Låt oss aldrig uppfostra män så igen!!!

Länge leve den känslosamme mannen!!!